Duell: Ett liv med eller utan Jesus?

Jag hittar svaren i Bibeln

I många länder är varje missionär Guds under, eftersom de väljer att bli utsatta för förföljelse för Kristus skull. På sätt och viss kan man säga att kristendomen är något mycket absurt, eftersom Bibeln sporrar oss till att vara glada i nödens stund och till och med att älska våra förföljare.

Å andra sidan kan man märka att en ”välmående” människa alltid letar efter bättre och bättre. Det känns att hon inte vet vad hon letar efter. Frågorna som ”Varifrån kommer jag?”, ”Vad är meningen med mitt liv?” och ”Vad händer när mitt liv tar slut?” blir obesvarade och glöms.

Man måste ändå hitta svar på alla tre frågor. Jag accepterar endast de svar som kristendomen ger. Jesus svarar nämligen så här: ”Du är min skapelse som jag älskar”, ”Din uppgift är att hitta och hjälpa andra människor att hitta min perfekta kärlek och nåd” och ”Jag dog för dig för att du skulle få ett evigt liv i Himlen”.

Jag tror inte på onyttiga löften

 Jag ser Guds mystiska vilja som svepskäl som de troende använder när allt misslyckas. Jag tror att allt blir bra när man själv jobbar för det. Går allt åt skogen lönar det sig inte att med energi sjunga halleluja med ett påklistrat, skenheligt leende på läpparna, en stund innan det kraschar. Man måste försvara sig.

Jag vill inte komma till Helvetet, men hurdan Gud skulle på det sättet straffa en människa som tar hand om sina medmänniskor och inte spiller tid genom att ägna en tanke åt onödiga saker. Och hurdana bevis har vi överhuvudtaget på livet efter detta? Är Himlen bara ett tomt löfte?

Kort sagt vill jag alltså ha ett bra liv. Vi har bara ett liv, det kan Kristus eller någon annan inte förändra.

Text Lassi Peltomaa, bild Istockphoto, översättning Tanja 

Denna artikel är en förkortning av en text som finns i Nuottas nummer 5/11. Bli prenumerant här och läs artikeln i sin helhet.